Julen är här

Sista skoldagen för i år, massa fika och
den hemska juldansen.. haha finns inget värre
än att dansa jinglebells. Jullovet är ett härligt lov,
det har verkligen gett namnet mysa, en stor
innebörd. Sommar och jul, är mina favvosar,
så underbara lov. oh, jag fick mina första betyg,
blev väl nöjd, kunde inte ha gjort något bättre så.
Kommer sakna alla mina vänner något fruktansvärt!
Vi ses så sällan på lov, det borde vi starkt ändra på.
Jag älskar jul.

Sanning..

Jag vet inte hur allt har blivit.
Ena minuten mår jag bra, andra dåligt.
Du säger så mycket till mig, men sen
verkar det som att du inte vågar stå för det?
allt är bara så sjukt jobbigt ibland, inget håll
att vända sig åt. Runt omkring finns bara vassa
taggar som väntar på att spetsa mig i hjärtat..
Vad är sanning?

Så mycket man måste kan göra, borde och vill.
Det finns så mycket måste, man gör som alla andra,
men jag har tröttna på att vara likadan,
mitt i allt ska man vara sann?

Samlat damm på min gitarr..

Hej vinter, jag hatar dig.
Det är kallt, kallt, kallt ute och jag fryser
som ett asplöv. Tråkig dag och min gitarr
läxa gick rent ut sagt åt helvete, har inte
orkat att spela. Massa plugg.. Känner mig
svag när vintern kommer, allt blir mörkt
och kyligt, likamed min mardröm.
Jag vet inte vad jag ska skriva mer här
och jag mår skit.

Sen en tid tillbaka har jag varit svag.
Allting som är bra med mig har jag
förmågan att glömma bort.

när jag är med dig känner jag mig lycklig
du får mig att känna mig tillräcklig och
bra som jag är. du får mig att känna mig
nöjd med mig själv och just när du är här
känns det inte som om jag vill ändra på ngt,
du&jag har delat mer tankar och funderingar
än många andra och vi har alltid så mkt att
prata om, jag kan alltid prata med dig om allt.
Våran vänskap kommer aldrig ta slut.
men så fort du lämnat mig och jag är ensam
igen försvinner mitt självförtroende och den
styrka jag känner med dig. allt känns så
meningslöst igen, jag klagar på mig själv,
jag ser mig i spegeln och allt kommer tillbaka.
utan dig dör jag, jag älskar dig

<3

" Du vet hur det blir när man ser nån som är söt och
han ler och ens hjärta smälter som varmt smör
på en rostad macka? Så blir det när jag ser en butik.
Fast det är bättre."

I believe the grass is no more greener. on the other side.

sommar sommar sommar.

Sommarlockar?

Bild efter ett bad.

jag älskar mina bästisar.

Somriga stunder.

Värmen vräker på och jag bara njuter av den härliga
solen som bränner min hud. Hela dagarna har jag ägnat
åt att sola och bada och framför allt slappat. Solen är så
underbar, vattnet har varit riktigt varmt och jag är
verkligen ingen badmänniska, brukar hacka tänder som
en räka när jag kommer upp. Fast till och med jag har
kunnat njuta av att svalka mig i det stora blå. Jag har
spenderat dem första dagarna på sommarlovet ensam
och jag har trivts som en liten katt. Jullan och jag har
badat som bara den och solat , fast när det gäller solbrännan
har hon inte så mycket att komma med. Imorgon hoppas
jag vi tar en dag på stranden igen om inte det fula
dumma regnet är framme. Tack för att du finns
Julia Eva Sofia Olofsson!

Pappa har fyllt år idag och farmor och farfar har
varit här, jag älskar att lyssna på äldre människor
höra vad dem har varit med om och hur det var
när dem var små. Vi åt jordgubbar med mjölk
och det finns inget som passar så bra med sommaren.
Innan skolan börjar hoppas jag att jag får njuta mer av det
härliga vattnet och den sköna solen.
puss

regnet det bara öser ner...

Idag började dagen med ganska bra väder som igår
men slutade med ösregn .. Regn kan vara ganska
mysigt, man ser hur det öser ner ute och man kan
sitta inne och bara läsa och ta det alldeles för lugnt..
Dagar då man kan tänka och inte behöva göra någonting,
dagar som bara finns. Fast nu tycker jag sommaren
borde komma, åskar börjar det med göra det kan
vara ganska surt. Med tanke på att man bor som man gör..
har ju hänt att det tagit eld och att strömmen har
gått en längre tid. Just nu vill jag bara tsa det lugnt och
kolla på Twilight igen, för säkert tionde gången
men jag har inte tröttnat på den. Har läst ut nästan alla
böckerna och jag bara älskar dem! Det är absolut en ny
och grymt bra lovestory. Att det kan finnas så bra
böcker och filmerom kärleken och om hur svår den kan
vara i vissa lägen, hur man måste välja för att göra alla
nöjda och lyckliga, att glömma hur man själv blir lyckligast?
jag började att gråta nästan direkt under första boken.

When you can live forever,
what do you live for?

Om jag kunde drömma, så skulle jag

drömma om dig..

I ett av världens hörn.

Jag säger bara soool,sommmar och värme och jag älskar det!
Jag tror man inte kan förstå hur härligt det är att vakna
upp en varm sommardag och se en härligt stor grön
gräsmatta lysa i solens sken, höra fåglarna kvittra och bäckens
sus, eller när grusvägen har börjat damma och luften luktar
grillat, åh jag älskar sommaren. Det är nästan så att jag snart
känner för att ta ett dopp i trehörnasjön om det fortsätter
såhär, även om inte det här har varit en av dem varmaste
dagarna. En del av mig har alltid velat bo i stan eller i alla
fall närmare, men såna här dagar kan jag inte fatta hur jag
kunnat önska det. Man kommer bort ifrån allt jobbigt i skolan
och bullret i stan på ett annat sätt. Jag vet att det låter konstigt
att inte vilja bo där alla andra bor, men jag är en sån person
som tycker om att vara för mig själv ibland, jag behöver den
tiden. Fast det skulle ju inte skada om fler kompisar skulle
kunna bo närmare för den delen eller. Men jag har
i alla fall jullan kvar i den här lilla byn som man kallar det,
om man vet vad trehörna är och var det ligger, inte för att
så många gör det, haha. Men under den tiden jag har bott
här har jag inte haft så många tråkiga dagar trots allt,
visst har jag saknat stan och civilisationen där. Fast trots
det skulle jag inte för allt i världen byta ut min lilla by
mot en stor stad, det är här jag har levt hela mitt liv och
mina minnen och dem kommer alltid finnas kvar, mina
rötter kommer alltid finnas kvar i trehörna. Nu ska vi
snart grilla och mysa på altanen och livet är bäst.
puss

Påskloov.

Kära blogg nu är jag igång och skriver igen, solen skiner och
himlen är blå. Påsklovet börjar lida mot sitt bittra slut, det här
lovet har varit ett mycket behövligt lov för att få vila hjärnan,
ingen huvudvärk utan bara lata dagar. Två dagar spenderades
med Izabelle och vi hoppade massa studsmatta och myste*
jag har saknat våra stunder det var längesedan sist, men
äntligen blev det av! Resten har jag solat, solat och solat och
vad är väl ett lov utan jullan?
Såklart har vi hittat på massa sjuka saker som vanligt, hehe.
Imorgon ska vi åka tåg till Linköping och hem, och jag hoppas vi
överlever och inte hamnar i Kiruna?. Men tyvärr blev det inget
med min bästisen alice det här lovet eller , jag tycker vi allvarligt
måste ta tag i att träffas! För övrigt saknar jag dig någon helt
otroligt! fast det bara var cirka en vecka sedan vi sågs. Men träffas
man nästan varje dag hela veckorna så blir man på något sätt
beroende av varandra. För övrigt har jag hoppat grymt mycket
studsmatta och ätit påskägg att min mage och huvud har börjat
protestera. I kväll blir det mys med familj*. Imorgon jullan i
Linköping. Måndag middag med släkt.
puss

Saknad

Nu är det så längesen jag skrev att jag nästan skäms, jag som
snackar om att hela tiden vara uppdaterad. Men har känt mig
ganska tom i huvudet och haft det svårt att skriva ner mina
tankar. Saknad, vissa säger att man inte kan sakna någon
eller någonting förrän man har upplevt det eller träffat personen.
Men varför känner jag då en saknad efter saker jag inte har
upplevt och personer jag inte har träffat?
Eller är det inte saknad jag känner ?
Om man saknar någon känner man en stark längtan efter att få
vara hos den och göra det man längtat efter så länge, och det
är ju det jag gör så då borde det väl vara saknad jag känner?
kan man sakna kärlek och vänskap?
Saknaden kan ge oss oss något att hela tiden längta efter en
slags livsgnista som får oss att vilja leva. Jag har svårt att
säga vad ordet saknad betyder och vad man kan kalla det.

Men en sak vet jag att jag alltid kommer känna en viss saknad..

puss

- I neeed you like a heart needs the beat.

Alla ser det goda som du gör, men ingen ser det onda,
ingen förutom jag.

Föralltid.

Att du varit min vän så länge har betytt så otroligt mycket
för mig, vi firar snart tioårsjubeleum, de känns nästan
overkligt, att vi har känt varandra så otroligt länge och kunna
hållit våran vänskap så stark. Visst vi har bråkat, vi har gått
igenom svåra stunder som vi inte trott vi skulle klara, men
på något sätt har vi alltid hittat tillbaka till varandra. Du
känner mig nästan bättre än vad jag själv gör, vi har bitar av
varanda som passar ihop, vi har många minnen och
förhoppningsvis en framtid.

Vänskapen kan vara olika mellan olika kompisar, vissa man
kan lita på vissa man har men extra roligt med. Men samma
band har dem ju ändå, att dem betyder så otroligt mycket.
Jag älskar mina kompisar på ett speciellt sätt och jag älskar
min familj på ett annat sätt. Mina vänner skulle jag inte känna
mig hel utan i vardagen, allt de svåra som man helst inte
vill prata med föräldrar om skulle bli svårt att hålla inom sig.
Bara genom att prata med mina kompisar gör att jag känner mig
så glad och lycklig över det liv jag lever. Det är de som gör att
man orkar ta sig igenom vardagen utan problem. Visst finns det
dem som sviker och vid det tillfället kan det svida enormt, men
man vet att man måste ta sig i genom det även om de är svårt.
Har haft lite vänskapstema på bloggen nu, men detta får nog bli
sista inlägget om det. Börjar få lite blogbrist, känner mig helt
tom i huvudet.
puss

Låtsas

Jag orkar inte längre låtsas att det aldrig har hänt, jag vill inte tro att du kan förändra dig.
Jag vill inte att du ska prata med mig , jag vill helst att du ska försvinna helt.
Önskar bara att allt vore annorlunda, att du var den sårade och jag var
den som sårat dig...

http://www.youtube.com/watch?v=9-HESjOTHBQ

denbästabästisen.

Jag vaknade väldigt sent idag fast de var tidigt för att vara mig,
Min kusin hade frågat om jag hade lust att hänga med henne till stallet ,
men kunde ändå inte rida idag så hade inte så stor lust, Istället bestämde
jag med alice att vi skulle gå på kulturskolans melodifestival, vi var hos henne
en stund och hon försökte lära mig att spela trummor på benen men med
min taktkänsla kan ni gissa hur de gick, jag lyckades någon gång, hehe. Vi gick
iväg till holaveden och lyckades få biljetter och skapliga platser. Låtarna var
väldigt bra det här året måste jag säga! Efter det så köpte godis och flötade i oss ^^
Känner mig fruktansvärt mätt än , hehe.
Men du är så otroligt bra för mig ska du veta, jag behöver dig.
du betyder otroligt mycket och jag hoppas att våran vänskap kommer
att hålla länge! Även om du är som du är och jag är som jag är,
är vi på någon sätt lika inombords. kommer aldrig glömma tiden med dig.
Blev ett mycket längre inlägg än jag trott jaja håll till godo.

kramar

Förlåta?

Tycker de är så grymt svårt att förlåta någon,
har så svårt för att bara glömma allt och fortsätta
som om ingenting hänt. Glömma hur mycket den
egentligen har sårat ända in i själen. Alla kanske
tycker de låter jättelöjligt, men minsta lilla svek
får mig att förstå att den här personen inte är
någon som jag kan lita på. Det berör mig så hårt
även om den lovar att inte göra om de hur ska man
veta när den talar saning?
Ibland kan de kännas som om livet går ut på att ljuga
sig fram, den som ljuger mest klarar sig bäst?
Jag har många djupa sår ifrån vänner som en gång
sårat mig och sen har vi varit ovänner ett tag eller
inte ens låtsats om och, de har bara trott att allt kan bli
som förut. Men de har lärt mg många läxor i livet,
att lita aldrig helt fullt på någon om du verkligen inte
känner att ni känt varandra tillräckligt länge. Jag har
gjort allt för många misstag, men livet måste gå vidare de
bara måste de och de är just de som är de svåra..
För trots allt försvinner inte dem som sårat dig
utan dem finns kvar och varje gång man ser dem, så glada
som dem ser ut, är de verkligen samma person som sårade mig?
Detta påminner mig lite om berättelsen om vargen och pojken,
när pojken hela tiden skriker på hjälp fast han inte är i nöd,
sen när han verkligen är i nöd då är det ingen som tror
honom..

Ensamhet.

Ensamheten berör oss alla någon gång.

Jag som ensambarn, kan nog ett och annat om ensamheten.
Om att alltid vara själv om sorg och glädje inom familj.
Men du får väl allt du vill och du behöver ju inte dela de med någon?
nej de är sant jag behöver inte dela kläder med någon
eller saker och många tror säkert jag är bortskämd som inte
behöver det. Men jag måste också alltid klara mig på egen
hand , jag har ingen syster eller bror som alltid
finns där för mig ?

Jag vet att dom som har syskon älskar dem hela tiden även om
dom kan vara jobbiga och ibland helt otroliga. Men den kärleken
får jag aldrig uppleva? Om ni kallar mig bortskämd så borde ni
kolla på allt som ni har, den gemenskap ni får med era syskon
och allt ni kan dela med dem. Jag skulle säga att de är ni som är
bortskämda som inte förstår hur jobbigt de kan vara utan
syskon?

Så man kan nog inte kalla någon bortskämd, alla är vi olika och
alla föddes till olika uppgifter i livet. Jag vet inte vad som
kommer skrämma mig mest när jag blir äldre vetskapen om att
när min familj dör, så dör hela min familj?

Allt har ett slut, gäller det även vänskap?

Minnen

Jag sitter här och kollar igenom gamla
bilder från födslen, herregud vad allt har
förändrats. Jag måste erkänna att jag
inte känner igen mig själv på vissa bilder.
Tiden förändras så otroligt mycket, ibland
kan jag längta tillbaka till tiden då man
var liten, allt var så enkelt då. Då man
inte förstod hur svårt livet är att leva,
man tog dagen som den kom.

Då alla var vänner oavsett, då när skolan
inte existerade, utan dagen med familjen
alltid fanns. Men man kan inte vrida tillbaka
tiden, man kan inte vara som förut, man
måste förändras. Både livet och personen
man en gång var, förändrats. De finns
stunder som jag bara vill att tiden ska
vara som förut.

Livet som litet barn är över för min del
och den kommer aldrig återkomma.
Barndomen känns nästan över och nu
väntar vuxenlivet, ska man skratta
eller gråta?

Friheten

Hela dagen har jag varit i stallet med min
kusin och bästisen såklart. Jag red en häst som
heter Saga, en förövrigt mycket härlig häst att
rida. Även om hon är ganska stor (enligt mig),
är hon väldigt snäll. Jag tycker om att rida
någon gång ibland sådär, för alla tankar om alla
måsten, är som bortblåsta. Det är som om tiden inte
fanns och man bara känner sig fri som människa.

Fast vet inte om jag skulle vilja rida många gånger
i veckan? även om de är härligt att få göra de
ibland, för att rensa ut allt jobbigt i huvudet. De
är få gånger man känner sig så fri och ett med
jorden, som när man rider. Livet är fullt av
så många möjligheter, att vi borde ta mer del
av dom.

Hästar har varit min rädsla under en lång tid,
men känns som om jag är på god väg att övervinna
den. Även om vägen jag har kvar att gå är lång.

When you try your best, but don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face,
When you lose something you can't replace
When you love someone, but it goes to waste
Could it be worse?

Rastlös.

Skolan börjar inte förrän om en timme
och här sitter jag igen, eftersom icke tranåsbor
måste gå upp lika tidigt som vanligt i alla fall jag.
Jag är grymt utråkad och känner inte direkt
för att göra någon läxa eller. Försöker hålla
stämningen uppe genom att messa annars
skulle jag förmodligen somna av tristess.

Ibland skulle jag önska att jag bodde centralare
visst, de kan vara jättetråkigt att bo på landet.
Vet många som tycker det. Men då har ni
inte varit där på sommaren och plockat smultron
vid någon å och badat i vattnet intill en grusväg,
de är underbart på våren att se gräset växa och
allt blir mycket mer idylliskt här. Ni tror mig
säkert inte, men inte för allt i världen skulle
jag vilja byta liv och huset här.

Men just nu vill jag verkligen bo i stan,
det blir så mycket närmare till nästan allting.

Jag känner änglar.

Verklighet?

Ibland kan jag känna mig så borta i mina tankar
att de känns som om de är bara dom som existerar,
som att nuet inte vore verkligt utan drömmen vore.
Det är skönt att bara tänka sig bort utan att bry
sig om varken de ena eller de andra.

Förrvirrande?

Skolan har just startat igen efter ett efterlängtat lov,
Min gitarr läxa satt nästan första dagen nu när
jag provade, hehe känner mig nästan stolt.
Känner mig tillbaka i vardagen igen, har känt mig
lite små lat under lovet, har nästan ändrat helt på dygnet.
Nu kommer man tillbaka till skolstressen och alla
sena dagar,längtar redan tills nästa härliga lov.

Nu ska jag kolla på tv och ta de lugnt hela kvällen,
tänker inte göra mer än vad jag behöver.
Sovmorgon till halv tio imorgon, de ni
Känner mig tom i huvudet så de här blir ett
kort inlägg, orkar knappt tänka så trött känner
jag mig i huvudet.


vänner, inte vänner?

Starka Band

Något som jag funderar mycket på är, om vi
verkligen är tacksamma för dom dagar vi
lever och dem vi lever med? eller om vi bara
tar dom förgivet?

Tiden går och man får ta vara på den tiden
man får med dom man älskar, en dag kanske
du vaknar upp och dom inte längre kommer
finnas där och stöttar och tröstar dig, när
du inte känner dig så stark.
Kan man då stå på egna ben utan dem?

Dom här tankarna kan snurra i mitt huvud,
när är med min familj och vänner. Allt som
vi har gått igenom ihop både svåra och bra tider.
Som familj är man väldigt stark och har mer
gemensamt än man tror. Jag skulle aldrig kunna
klara mig utan min familj och vänner, de har jag
verkligen insett nu.

Hur arg man än blir på dem i bland och hur
irriterande de kan va, kommer dom alltid
vara min familj.

Sann Kärlek?

Här står jag ensam med denna vikt vid mitt hjärta
Och det kommer inte att försvinna mitt huvud
Jag håller på att titta tillbaka, Tillbaka till början
Undrar vad det var som fick dig att ändra dig?
Jo jag försökte,
Men jag var tvungen att dra gränsen
Och ändå denna fråga snurrar i mina tankar
Tänk om jag aldrig hade låtit dig gå?
jag hade vetat om jag hade stannat
Om du försökte ,om vi bara kunde vrida tillbaka tiden
Men jag antar att vi aldrig får veta
Många vägar att ta Några till glädjen Några till hjärt-ache
Vem som helst kan förlora sin väg
Och om jag sade att vi kunde vända tillbaka,
Tillbaka till början
Skulle du ta chansen och göra förändringar?
Undrar hur det skulle ha varit ibland
Hade du hoppats att jag aldrig slutat stå vid din sida?
Tänk om jag aldrig hade låtit dig gå
jag hade vetat om jag hade stannat
Om du försökte, Om vi bara kunde vrida tillbaka tiden
Men jag antar att vi aldrig veta.
Om vi bara kunde vrida tillbaka tiden.
Om jag kunde ta dig tillbaka skulle du fortfarande vara min
"Jag försökte Men jag var tvungen att dra gränsen
och ändå denna fråga hela tiden snurrar i mina tankar
Tänk om jag aldrig hade låtit dig gå
jag vet vad jag hade gjort om jag aldrig hade gått bort
"För jag fortfarande älskar dig mer än jag kan säga
Om jag hade stannat
Om du försökte ,om vi bara kunde vrida tillbaka tiden
Men jag antar att vi aldrig veta. Vi kommer aldrig få veta...

Kärlek

Jag tror kärlek bara är ett ord för att beskriva känslan
vi har för den vi tycker väldigt mycket om.
För att beskriva hur mycket peronen betyder,
många gånger i livet säger vi "jag älskar dig".
men menar vi det verkligen eller säger vi det bara för stunden?

För mig betyder ordet "älskar" väldigt mycket,
det betyder liksom föralltid på något vis.
men jag undrar om någon av oss verkligen förstår
vad ordet innebär.

Många gånger har kärleken också fått oss att göra
dumma val och många korsningar, där vi har varit tvugna
att lita på vad hjärtat säger.

Men frågan kvarstår för mig, vad innebär ordet kärlek?

Vanlig Tråååååkig skola idag, imorgon är de friluftsdag.
Då ska jag vara i stallet hela dagen och hoppas att jag överlever. Ska rida själv för första gången, hehe
får se hur de går, ska få en hjälm av kussen min ;)


*Snön har typ försvunnit, wiihhhh*

Nu orkar jag inte skriva mer, har inte hänt så mycket mer.
ja, så intressant liv har man..
kramar!

Idag så har jag varit med Izabelle vi hade skitakul som vanligt,
vi sprang omkring på stan och fikade chokladbollaroch festis
I dom få affärer som var öppna , åhléns köpte Izabelle en tröja
och jag köpte ett stärkande naglack.
Tack för en underbar dag <3

Snön har föressten smält *ihhh* :)
fast nu kan man inte träna mer på
att åka skridskor, vilket jag skulle behöva.

Nu så har jag pluggat....
och chattat och lite,
men har också upptäckt att man inte kan
följa min blogg?!
får nog tyvärr skapa en ny och ta bort denna.....
ha de bra allihop, Kramisar ;)